Svar på frågor del 3

#5 Anna:
Jag undrar hur du gick ner de där sista kilona?
Du är en av få Lchf bloggare som är smal.
De flesta bloggare eller personer man läser om i tidningar har ofta gått ner massor men har 10-15 kilo kvar innan de är i mål.
Själv har jag stått still i ett halvår och funderar på om det helt enkelt är dags att begränsa kalorierna.
 
Svar:
Hej Anna!
Åh, din kommentar var jättefin! Tack, jag kämpar faktiskt med att hålla mig normalviktig :-)
Först hade jag en platå på närmare 2 månader där jag gick ner 2 kilo och sen upp 2 kilo.
Jag kunde inte begripa vad jag gjorde för fel.
Sen fick jag ett tips på instagram. "Testa Periodisk Fasta".
Hmm, vad är det?? Tänkte jag.
Så jag läste på och tyckte det lät väldigt spännande. Det var värt att prova.
Sagt och gjort, vips hade jag gått ner mina sista kilon (5kg på 2-3 månader tror jag att det var).
Sen har jag fortsatt att äta PF eftersom jag blir hungrigare av att äta frukost än att skippa det.
Jag hamnade i en ond cirkel av överätning för 2 år sen och lyckades gå upp ca 10kg, trots LCHF-kost.
Men numera portionslagar jag min mat och har gått ner till min trivselvikt igen :-)
Prova periodisk fasta och se hur det passar dig. Ge det minst 2 veckor (omställning).
Lycka till!
Kram
 
#4  Anonym:
Får du någonsin problem med elektrolytbalansen?
Vad är dina bästa tips när man ska bli bortbjuden eller om man är hos någon som bjuder på något man inte vill äta (typ brownies etc.)?
 
Svar:
Hej!
Där blev jag tagen på sängen lite grann. Jag fick faktiskt ta reda på vad elektrolytbalansen var.
Jag är inte helt hundra på om jag förstårr rätt, men menar du kaliumbrist?
En tesked salt fyller dagsbehover av kalium och det får jag i mig dagligen.
Jag kollade även upp biverkningarna vid obalans av elektrolyterna och inga av dom stämmer in på mig.
Så jag tror att svaret är nej på din första fråga (om jag förstått elektrolytbalansen rätt?).
 
Mina bästa tips: 
Gå ALDRIG på kalas hungrig.
Ha ALLTID med dig något i väskan (ägg, babybell, ölkorv, smörfyllda ostrullar osv).
Förvarna värden INNAN om att du inte kan/vill äta vissa saker. 
Erbjud dig att ta med egen mat så värden slipper krångla (oftast krånglar värden gärna, bara den får veta hur).
Be om hjälp att stå emot en bit kaka av sambo, vänner, värden, barn osv.
Om det blir för jobbigt med sötsaker runt dig: gå inte på kalas förrän du är trygg i dig själv och kan säga nej.
Vill/orkar du inte berätta varför du inte fikar kan du säga: "Nej tack". Bara rätt upp och ner "Nej tack".
Är det ändå någon som tjatar kan du säga "Jag är mätt, men tack ändå".
 
Lycka till!
Kram